Om några dagar går vi in i den månad som åtminstone tidigare, innan vi människor skapade ett klimatkaos, var den kallaste här på den nordliga delen av planeten.
Det gamla svenska namnet på februari är Göje månad och man tror att namnet kommer från Goa som i sin tur betyder spårsnö eller tunn snö.
I februari finner vi ett par olika högtider. En av dem är givetvis den wiccanska och paganska högtiden Imbolc som infaller den andra februari. Jag återkommer till Imbolc på rätt dag i kalendern och berättar då lite mer ingående om den här högtiden.
Också disablotet firades i förkristen tid i februari eller mars och firas ännu av asatroende. Det här blotet sades lova en god skörd under året om det firades ordentligt och man offrade då till diserna, de kvinnliga gudomarna.
Den andra februari infaller kyndelsmässodagen och ska man tro den gamla bondepraktikan så är det här en bra dag för att spå i väder. Bondepraktikan säger nämligen att om det töar den dagen så får vi en regnig höst och en kall sommar, något som självklart inte är bra för skörden.
Andra väderspådomar från Bondepraktikan säger att en mild och varm februari ger en kall marsmånad och om det istället faller mycket snö ska sommaren bli fin och varm.
Hur mycket vi kan tro på det här idag med alla klimatförändringar vet jag inte men helt fel ute kan de inte ha varit våra förfäder. De överlevde ju trots allt naturens och vädrets alla nycker.
En annan dag vi inte får glömma i februari är givetvis Valentins dag, alla hjärtans dag. Kanske delar jag med mig av lite kärleksmagi just den dagen.
De år de är skottår får, apropå kärlek, kvinnor också fria enligt gammal tradition, men bara den 29:e februari.
