Ikväll är det juldagsafton, ännu en jul är nästan över. Jag har haft två fina dagar. Igår tillbringade jag tid med människor jag tycker om, åt god mat och spelade sällskapsspel. Idag gick jag i pyjamas nästan hela dagen, en pyjamas jag fick av min fina dotter tillsammans med smaksatt kaffe och min favorithudvårdsserie. Julen har varit lugn men jag har inte kunnat undvika att tänka på alla de som ofrivilligt suttit ensamma i år. Vi lever i en märklig tid just nu. Vi lever i en pandemi som sannolikt ingen av oss någonsin trodde att vi skulle få uppleva. Plötsligt är saker vi tidigare tog för givet så oerhört värdefulla och inget känns längre självklart som tidigare var vardag. Kanske har vi något att lära oss av det här? Kanske lär vi oss vad som verkligen betyder något för oss, att det inte är de dyra sakerna i livet som är mest värdefulla utan istället den gemenskap vi har med människor vi bryr oss om.
Jag tror det här året varit ett år då vi fått upptäcka nya sidor av oss själva och av livet. Inte många av oss går ur 2020 som likadana människor som de vi var när året började, våra värderingar har förändrats. Jag tror att vad vi alla främst hoppas på är ett nytt år med nya möjligheter och mindre social isolering. Kanske har vi en liten bit kvar innan vi kan leva som vi tidigare gjort. Det viktiga för oss är att ta med oss vad vi lärt, att låta de mjuka värdena i tillvaron få fortsätta att vara de viktiga för oss, att fortsätta låta vänner och familj vara det som betyder mer för oss än vad pengar och resor och materiella tillgångar gör. Våra relationer har kanske fått genomgå påfrestningar under året, vi kanske har tvivlat på oss själva och varit oroade för framtiden. Men kanske har vi också fått uppleva gåvan i att äntligen hitta tid att göra allt det där vi alltid drömt om. Jag har börjat skriva på en ny bok. Jag har också utvecklat sidor av min magi som fått vänta för länge. Jag har lagt ner massor av tid och omsorg på de allra närmaste relationer jag har i mitt liv. Jag har på något sätt, mitt i en orolig tid, funnit en plats av ro längst in i min själ.
När vi lever i en tid av social stillhet och aktiviteterna är färre kan vi passa på att använda tiden till att se inåt. Vi kan ta det som en möjlighet att utveckla oss själva och att spendera mer av vår tid åt kreativa intressen, meditation, skogspromenader och lugnare aktiviteter. För oss som kanske ibland sprungit snabbt fram genom livet har det tagit tid att ställa om, men det har varit en på många sätt nyttig lektion i att stanna upp i tillvaron. Vi har kanske levt nära sorgen, våra anhöriga kanske har varit sjuka, vi själva kanske har varit sjuka, och vi måste tillåta oss att sörja. Sorgen är en lika viktig del av livet som glädjen. Men likafullt som sorgen måste få ha sin plats så får vi också se och vara tacksamma över de saker vi lärt oss.
Om du står i ett vägskäl i livet, om du försöker komma till rätta med de saker du känslomässigt gått igenom under ett år i pandemins tecken, om du har frågor om vad som ska bli ditt nästa steg i allt det här nya så är du varmt välkommen att höra av dig till mig. Kanske har året då vi äntligen saktade ner fött nya drömmar i dig om vad du vill göra med din framtid? Jag finns här för dig! Slå gärna en signal så pratar vi om de olika saker du funderar över.
Och du, glöm inte att skriva en önskelista för nästa år! Vad önskar du dig mer av i ditt liv? Vad vill du att hända mellan den här julen och nästa? Personligen hoppas jag vara klar med min bok för unga häxor innan nästa jul. Jag går också ett par kurser som jag verkligen har bestämt mig för att slutföra under året. Det lugna tempot de flesta av oss lever i just nu gör det möjligt för oss att förverkliga våra drömmar. Äntligen har vi tid!
