Tag: andar

Andar och spöken, Blog

Andar och spöken, del 4

Alma

Vad är ett spöke?
Enligt vissa undersökningar tror ungefär en av sex svenskar på spöken, gengångare, gastar eller vad du än väljer att kalla dem för. Enligt de flesta av dessa människor är spöken själar från bortgångna människor och ibland djur.
Folktron säger att spöken oftast går att hitta på kyrkogårdar, galgbackar och i gamla slott och herresäten men jag är av övertygelsen om att du hittar minst lika många på helt andra typer av platser. Det är enligt min erfarenhet vanligare att någon går igen i huset de levde i än på den gravplats där deras kropp grävts ner. Kroppen är trots allt bara skalet och när de begravdes hade de redan lämnat den.
Det sägs också att gamla mentalsjukhus ska vara platser där det ofta förekommer övernaturlig aktivitet och om vi betänker hur mycket lidande som har utspelats på dessa platser är det inte märkligt att föreställa sig att olyckliga själar ännu vandrar runt i korridorerna.

Spöken sägs vara nattvarelser som oftare visar sig på natten än på dagen men ofta är det nog människors fantasi och mörkrädsla som förstärker de nattliga upplevelserna. När jag arbetat med att rena platser och med att hjälpa de jordbundna själarna över till andra sidan har jag aldrig märkt att de skulle vara mindre aktiva på dagtid.
Enligt en del nordiska berättelser blir spöken under dagtid helt orörliga och kan då heller inte ses med blotta ögat men det tror jag inte mycke på då min dotter som liten ofta såg grå skuggor som rörde sig genom vår bostad och även vid ett tillfälle på dagtid såg en äldre kvinna som satt på hennes sängkant. Skulle det vara sant att spöken under dagtid blir som förlamade så kan en person som passerar och råkar vidröra ett sådant spöke bli gastkramad, det vill säga drabbas av en oväntad och hastig sjukdom.

Vi har ett flertal kända hemsökta hus och platser i Sverige, däribland Borgvattnets prästgård som jag tänker berätta mer om i nästa inlägg i min blogg.

Andar och spöken, Blog

Andar och spöken del 3, Poltergeists

Alma

Det finns många berättelser om poltergeists, de andar som förmår flytta på saker och knacka i skåp och väggar. Ordet är tyskt och betyder buller-ande, vilket är ett mycket väl beskrivet ord för vad en poltergeist verkligen uppenbarar sig som. Har du ett sådant spöke hemma så missar du det inte. Det rör sig, och det låter. De kallas av naturliga skäl även för knack-ande. Folklivsforskaren Ebbe Schön, som är en av mina stora förebilder, använde sig av ordet buller-gast då han inte ansåg att poltergeist riktigt hör hemma i den svenska traditionen.
Oavsett vad vi väljer att kalla fenomenet så har vi alla hört talas om det och kanske har du till och med upplevt det.

Det finns många teorier kring vad en poltergeist är och kanske är flera förklaringar rätt. Vad den gör det vet vi, men det finns inte helt fastställt om det handlar om ett spöke, ett naturväsen eller en annan typ av varelse. Visst kan jordbundna själar absolut uppträda som poltergeists men kanske finns det även fler, parallella förklaringar till vad som skapar fenomenet.

Flera är de berättelser om saker som rört sig mycket märkligt genom rum, om stenar som flugit genom luften, om märkliga ljud i väggarna. Ja, de är alldeles för många för att inte åtminstoe en del av dem ska vara verkliga. Själv stod jag förra helgen i min vuxna dotters lägenhet och såg hur en ballong långsamt svävade ut ur barnens rum efter att de hade lagt sig för att sova. Det var mycket synligt på sättet den rörde sig att det var någon som höll i snöret, någon vi inte kunde se som gick fram och tillbaka och lät ballongen först sväva högre och sedan lägre innan den steg lite igen till ungefär halva vägen upp i taket. Nu är det långt ifrån första gången jag har en liknande upplevelse men just den här gången kändes det så fint och speciellt för det var så uppenbart i sättet den rörde sig att den som höll i ballongen kom för att säga hej till oss båda.

Vad har du upplevt?

Dela gärna med dig i kommentarsfältet!

 

 

 

Andar och spöken, Blog

Att tala från andra sidan

Alma

Ibland får jag samtal på linjen som liksom stannar kvar i mig.
Jag har naturligtvis tystnasplikt och sekretess och kan inte gå in på detaljer men jag tänker speciellt på två kunder som jag samtalat med.

Den första historien handlar om en kvinna som mist sin man. Hon kontaktade mig och bad om ett budskap från honom.
Det första jag fick meddela var en del personliga detaljer men också en försäkran om att han visste att hon skulle klara av sin sitaution och att han ännu fanns där med henne.
Det som sedan hände var att jag fick upp ordet fisk i mitt huvud. Inga förklaringar, bara fisk.
Det händer att de bortgångna ger mig bilder eller ord som bara deras anhöriga förstår. Jag fick givetvis förmedla det med en fråga om han eventuellt varit fiskare eller särskilt förtjust i just fiskar.
Kvinnan på andra sidan linjen började skratta och sa:
– Vet du, en av de första saker jag gjorde när han lämnade oss var att skaffa mig ett akvarium. Jag gjorde det för att ha något att sysselsätta mig med som skulle skingra tankarna. Vad otroligt att han faktiskt ser det!
Även om jag inte förstod vad budskapet betydde så visste hon exakt vad han ville säga. Han ville naturligtvis berätta att han även efter sin bortgång varit där med henne och sett allt hon gjort. För henne var det helt tydligt.

Jag tänker även på en annan ung kvinna som ringde mig för att hon ville veta hur hennes bror hade det på andra sidan. Hon bad mig om en bekräftelse på att det verkligen var honom jag såg och jag såg en bild som kändes som att titta på ett fotografi med en lycklig man med några barn och en kvinna framför en båt.
Jag frågade henne givetvis om han haft en båt medan han levde och hon förstod ingenting av bilden. Han hade inte haft några båtar och hon kunde inte tänka på någon annan båt heller.
Ett par veckor seanre ringde hon mig för att berätta att hennes mamma bekräftat att fotot verkligen existerade. Det var hans sista resa med sin familj och han var otroligt lycklig vid just den tidpunkten.

Kanske sörjer du någon som inte längre är här i fysisk form. Det är naturligt att sörja, vi är människor och vi saknar naturligtvis dem vi älskar. Jag vill ändå trösta dig med att säga att dina älskade inte är borta för att de inte längre finns här i fysisk form. Kroppen är förgänglig men anden, själen, är evig.
Det här är egentligen inte min främsta specialitet på linjen men andarna väljer ofta att komma till mig på ett väldigt detaljerat sätt och det är något jag ständigt upptäcker själv att jag blir allt bättre på. Varje gång det sker sitter jag i djupaste tacksamhet.